Ljud- och brandegenskaper

Ljudegenskaper

KL-träskivor kan användas som stomme i byggnader med i princip samma spännvidder och dimensioner som betong. Volymvikten är dock bara 1/5-del av betongens och E-modulen är mer än 10 gånger lägre. Det medför att ljudisoleringen är cirka 15 dB mindre effektiv för normala tjocklekar inom området 100–250 mm.

Aktuella ljudkrav styr

I till exempel kontor, där kravnivåerna är låga, kan det många gånger räcka med att KL-träskivorna förses med enklare form av påklädnad (till exempel gipsskivor). I flerbostadshus, där kraven är högre, behövs normalt kompletterande påklädnader. Det kan till exempel vara lägenhetsskiljande väggar utförda som dubbelvägg och övergolv eller undertak som kompletterar KL-bjälklaget. Mer information finns i KL-trähandboken från Svenskt trä och i Martinsons Stombroschyr för flerbostadshus.

I tabellen redovisas exempel på frekvensavvägda reduktionstal för rena skivor i KL-trä. I tabellen redovisas även resultaten av att väggar i KL-trä förses med ett respektive två lager gips (9 kg/m2). Reduktionstalsvärdena fungerar som en indikation på vilken ljudisolering som uppnås vid labmätning på en verklig konstruktion.

Sammanställning av frekvensvägda reduktionstal för enkelväggar

Använda storheter och begrepp

Ljudisolering är samlingsnamnet för luftljudsisolering och stegljuds-isolering. Krav på luftljudsisolering ställs för att undvika störningar och för att uppnå sekretess. Krav på stegljudsisolering ställs för att undvika störningar.

Sedan tidigare anges luftljudsisoleringen som R’w och specifikt för bostäder R’w +C 50-3150 och stegljudsisoleringen som L’n,w resp. L’n,w+CI,50-3150 samtliga i enheten dB. Dessa mått anger ljudisoleringen för konstruktionen och vi relaterar i detta avsnitt till dessa storheter.

I praktiken måste även hänsyn tas till infästning av konstruktionen och flanktransmissionen. 

Ljudkrav

Krav på luftljudsisolering varierar mellan R’w = 35 dB för kontor och upp till R’w +C 50-3150 = 60 dB för bostäder i ljudklass A. För musikrum, biografer etc fordras ännu högre krav. Med KL-skivor kan ljudkrav upp till R’w +C 50-3150 = 60 dB erhållas.

För stegljudsisolering varierar krav från kravlöst, exempelvis mellan kontorsrum, ned till L’n,w+CI,50-3150 = 48 dB för ljudklass A. I vissa fall, till exempel studios, hörsalar etc., föreligger högre krav.

Krav för luftljudisolering mellan bostäder anges som standardiserad ljudnivåskillnad, DnT,w,50 och för stegljudsisolering som LnT,w;50. Dessa storheter är beroende av exempelvis rumsvolym och resultaten kan inte användas generellt för beräkning. Vi anger därför resultat som R’w +C50-3150 och L’n  +Ci50-3150. Utifrån dessa värden kan  DnT,w,50 och LnT,w;50 beräknas.

 

Brandegenskaper

KL-trä används ofta som stommaterial även där brandkraven är höga, till exempel bostadshus över fyra våningar. Vid en brand kan trämaterialet visserligen börja brinna, men hänsyn tas vid dimensioneringen till den inträngning som sker och inbränningshastigheten anpassas till det värmeisolerande kolskikt som bildas.

Brandmotstånd

Brandteknisk klass för bärande eller avskiljande byggnadsdelar oavsett material delas in beroende på funktionerna; bärförmåga (R), integritet (E, täthet med avseende på brandgaser och flammor), och isoleringsförmåga (I, isolering med avseende på temperaturhöjning på den icke brandutsatta sidan). Tillsammans med en tidsangivelse till exempel 15, 30, 45, 60 eller 90 minuter kan kravet på en byggnadsdel beskrivas. Siffrorna anger den tid i minuter som byggnadsdelen motstår brandpåverkan från en standardbrand, utan att förlora sin bärande eller avskiljande funktion.

Brandteknisk klass hos ytskikt

Ytskikt definieras som den yttre delen av en byggnadskonstruktion som kan bli exponerad i en brands tidiga skede och ytskiktsklassen betecknar förmågan att hindra eller fördröja flamspridning och rökutveckling.

Ytskiktet hos en obehandlad KL-träskiva uppfyller klassen D-s2,d0.

När en högre klass behövs kan man till exempel brandskyddsmåla KL-träskivan eller klä in den med ett material som har en högre ytskiktsklass. Ytskiktsklass B-s1,d0 är ett relativt vanligt ytskiktskrav, den uppnås genom ytbehandling eller påklädnad med material. Med till exempel gips eller brandskyddsmålning kan krav gällande tändskyddande beklädnad uppnås.

Flerbostadshus på 5–8 våningar klassas normalt som Br1-byggnader och hamnar ofta i brandteknisk klass EI60, samt R90 på vertikalt bärverk respektive R60 på bjälklag. KL-träskivorna i sig har god förmåga att klara krav på bärande och avskiljande funktion, men för att uppfylla ovan nämnda krav samt kraven på ytskiktsklass i flervåningshus så förses de ofta med gipsskivor.

Integritet E uppfylls om två intakta limfogar kvarstår efter ett brandförlopp. Isolering I uppnås redan vid några cm KL-trä, vilket gör att alla Martinsons KL-träskivor uppfyller kravet.

 

Svenskt Trä hittar du mer information kring KL-trä och brandegenskaper.

 

 

 

M-vägg

Boverkets byggregler (BBR) ställer krav på att en vägg ska ”tåla sannolik mekanisk påverkan vid brand” samt ”Brandväggen mellan byggnader ska ha sådan stabilitet och bärförmåga att byggnader på endera sidan kan störta samman utan att brand-väggens egenskaper avsevärt försämras.”

Ett vanligt sätt att klassa en M-vägg oberoende av material är provning enligt standarden EN 1363-2:1999.

Tabellen redovisar några exempel på vilka skivor som tillämpas beroende på vilken brandklass som är aktuell. Skivornas förmåga att klara M-kravet är baserat på beräkningar som motsvarar den last som används vid provning av M-vägg enligt standarden EN 1363-2:1999.

Tabellen är relativt oberoende av vilken den aktuella vägghöjden/väggbredden och avser:

  • Väggar utan vertikallast, dock kan de samtidigt som de har funktionen M-vägg också fylla funktionen som stomstabiliserande vägg i bruksskedet.
  • Enkelsidig brand.
  • Tillämpning med bärriktning i sin styva riktning.

En mängd varianter av olika uppbyggnader kan tillämpas och ovanstående är exempel på utföranden. Väljer man att lägga till fler gipsskivor så kan tunnare KL-skivor användas. Vill man använda KL-skivor för andra brandklasskrav eller annan skivbeklädnad så kan det dimensioneras av Martinsons konstruktörer.