En seglivad myt i byggbranschen är att det kostar mer att välja trä. 20 procent dyrare än betong är en siffra som slängts runt. Att den inte stämmer visade en studie som Tidningen Betong beställt av Statistiska Centralbyrån under 2019 (nr 3, juni 2019). Där var resultatet att byggnader med trästomme var 20 procent billigare än betong – baserat på en granskning av 2 039 byggprojekt som genomförts mellan 2013 till 2017.
Men studien visade också stora variationer mellan olika projekt. Så vad är det egentligen som gäller? För att reda ut begreppen satte vi oss ned med Pehr Lundström, som har stor erfarenhet av stora projekt i sina olika roller genom åren på bland annat Consultec, Contractor och nu Martinsons.
– Det stämmer inte. När alternativ i trä har blivit dyrare handlar det oftast om att huset först ritats med en stomme i betong och sedan gjorts om till ett träprojekt. Varje gång det blir ett omtag i ett projekt, så innebär det kostnader. När det handlar om byggnader som redan från början ritats i trä så är det inte dyrare, berättar Pehr.
Finns det också en ovana redan i tidiga stadier?
– Ja, traditionella verktyg för kalkyl och konstruktion har varit anpassade för betong och det har också varit det material som flest har erfarenhet av. Byggentreprenörer som saknar erfarenhet har då tagit ut en säkerhetsmarginal. Risken är då att grundkalkylen blir för hög. Det handlar mest om okunskap.
– För hus som är väldigt höga kan det stämma. Då har trä en nackdel i den låga egenvikten. Då behöver stabiliteten hanteras och det kan innebära extra kostnader. Det finns också en annan komplicerande faktor som indirekt kan påverka kostnaden, och det är att limträstommar är mer skrymmande än betongstommar. När stadsplaner eller detaljplaner anger byggnadshöjd i meter i stället för antal våningar kan det i värsta fall innebära att en byggnad tappar en våning med en trästomme. Detta har vi inom industrin haft en bra diskussion kring, och de flesta anger i dag sina höjder i antalet våningar.
– Det stämmer inte generellt. Inget material är underhållsfritt. Det mest kostsamma underhållet är det som görs på stommen i ett hus och där är trä mer lättbearbetat än betong. Så vi kan inte generellt säga att trä har högre underhållskostnader. Dessutom måste inte ett trähus nödvändigtvis ha en träfasad. Det är ett utmärkt alternativ att välja en underhållsfri fasad och synliggöra träet invändigt i stället.
– Tack vare att byggdelar i trä är lättare så kan vi transportera fler byggelement på varje lastbil, vilket ger en stor effekt genom att vi kan skicka färre bilar längs vägarna. Även om det också ska sägas att skrymmande byggdelar gör att vi kanske inte kan nyttja maxlast alla gånger.
– Tvärtom. Infästningar och justeringar är betydligt enklare med en stomme i trä än en motsvarande i betong. Det är en tydlig reflektion som kom fram vid byggandet av den senaste ishallen i Skellefteå där installatörerna var väldigt positiva till hur lätt det gick att arbeta med trä. Dessutom går montage generellt fortare med stommar i trä, vilket har en direkt inverkan på totalekonomin.
– I grundläggningen har trä stora fördelar tack vare sin låga vikt. Grundläggningen är ofta komplicerad, där svåra markförhållanden kan göra att det behöver pålas, vilket innebär höga kostnader. Med en lättare stomme kan vi undvika det, vilket sparar mycket pengar. Just frågan kring att bygga på befintlig grund är också väldigt viktig när det handlar om påbyggnader. Då kan vi bygga på flera våningar utan omfattande stomförstärkningar, vilket är en enorm fördel, berättar Pehr och fortsätter:
– En fördel många kanske inte tänker på är att vi har ett material som är lokalproducerat. Med tanke på osäkerheten runt om i världen kan leveransen av andra byggmaterial begränsas. När det handlar om trä så rår vi själva över tillgången. Det sänker risker, och i byggprojekt är lägre risk ofta förenat med lägre kostnad.