Så står hon där, reslig och i all sin prakt och blickar ut över nejderna. Över lägdorna i väst, mot tallskogarna i nord och syd, ut över havsvågorna i öst. Att prata om Sara kulturhus som landmärke känns nästan futtigt. Men så är det också Sveriges högsta träbyggnad och Martinsons kalkyler, tidplaner och lösningar är spikade och utförda.
– Nu är det skönt att hon står där, konstaterar projektledaren Robert Andersson.

Varje byggnad har sina utmaningar och lösningar. Vissa kräver bara lite extra tankeverksamhet innan alla pusselbitar faller på plats. Eftersom det handlade om ett projekt som bryter ny mark var den samlade erfarenheten hos alla inblandade vägledande.
– I ett normalt hus kan vi ofta upprepa lösningar som blir återkommande, men här är det så många olika delar: scenerna, det speciella scenrummet black box, hotellet med allt det medför, och därför blir det genomgående olika lösningar, säger Robert.

Robert skulle kunna prata länge om de detaljer som hanterats längs vägen.
– Det har varit ett otroligt spännande projekt att vara del av. Vi har en organisation som både har kunnande och erfarenhet att ta sig an komplexa byggnader och nu kan jag konstatera att det blev riktigt lyckat. Till och med de sju hisschakten är byggda i KL-trä.

Projektet inleds

I juni 2018 startades fas 1 i projektet där man gjorde en inledande bedömning av byggbarheten och tog fram en kostnadskalkyl baserat på de uppgifter som då var kända. Den fasen pågick till hösten varefter politikerna tog beslut om bygget. I november flyttade Robert och resten av Martinsons projektgrupp ihop med huvudentreprenören Hent och övriga samarbetspartners.

Här startades arbetet upp med att dela in huset i 13 montageområden med egna kalkyler och tidplaner.
– Vilka delar skulle vi montera, i vilken ordning och hur skulle vi gå framåt med limträstommen? Det var frågor vi utredde i början och det hade både att göra med grundläggningen och hur framdriften av den gjordes. I ett tidigt skede kom vi fram till att börja med black boxen som har väldigt speciella ljudväggar. Väggelementen var 17 meter höga och 3 meter breda. För att stabilisera de rakt upp i luften och montera på ett säkert sätt krävdes att en noggrann plan, säger Robert.

De exceptionellt stora elementen som prefabricerades på KL-träfabriken i Bygdsiljum har varit en utmaning, såväl logistikmässigt som i montaget.

Nära samarbete med montageföretag

Martinsons har byggt upp ett starkt samarbete med de två montageföretagen HM Limträ och Norrlands Limträmontage.
– De har båda gjort ett fantastiskt jobb. Montageledaren Johannes Jonasson på HM har varit viktigast för mig med sin erfarenhet, men även Mikael Wahlström som äger HM var där som montageledare för ett gäng i drygt sex månader och bidrog med mycket erfarenhet. Joakim Marklund som äger NLM har varit med hela resan och gjort ett fantastiskt arbete. Vi har kunnat klura tillsammans och gasa på när det behövts, berömmer Robert.

Stabilisering av 27 meter höga element

När teamet i detalj skulle göra klart montageplaneringen för gästscenen insåg de fort att det behövdes omtag kring montagestabiliseringen av väggarna som är hela 27 meter höga i ett element.
De norra väggelementen kunde stabiliseras mot black boxen. Den enda lösningen för den södra väggen var att bygga upp det som kallas norra tornet till en höjd av 32 meter. Norra tornet fungerar idag som stabilisering av hotellets 20 våningar vilket gjorde att tornet klarar att ta lasterna när den södra väggen förankrades i tornet.

Just in time

Under byggtiden har stundtals dubbla montagegäng och dubbla byggkranar jobbat samtidigt. Med väldigt lite uppläggningsytor så har det krävts många ”just in time”-leveranser och god planering för att få flyt i monteringen.

En annan utmaning är höjden på 74 meter där de tyngsta elementen vägde upp till 12 ton. Det innebär stabilisering på höga höjder.
– Vi har stått stilla ett antal dagar på grund av väder och vind. Det går helt enkelt inte lyfta om det blåser för mycket och då fick gänget koncentrera sig på att hugga in på något annat, säger han.

Efter ett intensivt arbete har Skellefteåborna börjat njuta av den rekordhöga träbyggnaden på Kanalgatan 43b. Och vi får väl säga som Sara Lidman en gång konstaterade:
– Så har man ändå varit halvvägs opp i himmeln.